Gocken och Lisbet Jobs

Systrarna Gocken Jobs, född 7 september 1914 , död 26 december 1995 och  Lisbet Fridkulla Jobs, född 30 oktober 1909 , död 18 juli 1961, båda födda i Stora Kopparbergs socken , var båda svenska keramiker och textilkonstnärer. De var döttrar till Anders Jobs och Elisabet Wisén-Jobs samt systrar till Lisskulla Jobs, Peer Jobs, Gitt Hidle och Mait Jobs. 

  • Prisintervall

  • Tillverkare 12

  • Visa endast 12

  • Stil 12

    • Visa fler
    • Visa färre
  • Mönster 12

  • Färg 12

    • Visa fler
    • Visa färre
  • Material/sort 12

  • Bottenfärg 12

    • Visa fler
    • Visa färre
  • Kollektion 12

Gocken Jobs studerade vid Tekniska skolan (1931-1935) innan hon började i systern Lisbet Jobs keramiska verkstad startad 1931. Systrarna kom att följas åt i hela sin konstnärliga gärning. Namnet Jobs har för många blivit synonymt med systrarnas rikt blommande mönster. Inspirationen kom bland annat från modern Elisabet Wisén-Jobs som broderade blommor och buketter med silke och ull direkt på linne.[2]

Under kriget var tillgången på glasyr begränsad och det keramiska arbetet bedrevs mer sporadiskt. På initiativ av Astrid Sampe, chef för NK:s textilkammare, började systrarna överföra sina blomstermotiv från keramik till tyg.[3] Mönstren för textil trycktes av NK:s textilkammare men också av brodern Peer Jobs (1913-1989) som först skurit i linoleum efter systrarnas förlagor och sedan startat Jobs Handtryck i Västanvik, Leksand.

Gocken Jobs visade sin keramik i flera utställningar tillsammans med systern Lisbet, men det stora genombrottet som textil formgivare kom 1945 med NK-utställningen "När skönheten kom till byn" som visade både keramik och textilt tryck.[4]

Totalt ritade Gocken Jobs cirka 45 mönster för textil metervara. Därtill kommer ett antal mönster för tavlor schaletter, dukar, näsdukar, bonader och tabletter. Hon har skapat en rad stort upplagda växtmönster som Trollsländan (1945) och Ros och lilja (1946) båda för NK:s textilkammare samt Stugrabatt (1951), Sommar (1964), Granatäpple (1961) och Rabarber (1968). Hon ritade också noggrant studerade blommor för tabletter och löpare, som till exempel Primavera (1950), Rosmarin (1957) och Rönnbär (1989) eller olika naturtrogna bär som Blåbär (1947) och Smultronblom (1947). Det figurrika mönstret Midsommar (1945) har hämtat sin inspiration från Leksand i Dalarna, där Gocken Jobs var bosatt större delen av sitt liv.

Gocken Jobs konstnärliga kvarlåtenskap finns sedan 2009 i Nationalmuseums[5] arkiv och hon finns representerad vid Röhsska museet[6]. Familjeföretaget Gocken Jobs AB hanterar mönsterrättigheterna.[7]

Lisbet Jobs studerade vid Tekniska skolan i Stockholm 1925-1930. Som första kvinna öppnade hon 1931 en egen keramisk verkstad i Stockholm, där också systern Gocken Jobs från 1935 kom att ha sin verksamhet.

1934 öppnade Lisbet Jobs butiken Jobs keramik och textil på Norrlandsgatan 17 i Stockholm. Året därpå fick hon sitt konstnärliga genombrott som keramiker med en utställning på Galerie Moderne. Deltagandet i världsutställningen i Paris 1937 blev en stor framgång liksom i världsutställningen i New York 1939. I samband med denna gav tidskriften Arts and decoration följande omdöme om Lisbet Jobs: "She is recognized today as one of the best modern potters in the world". [3]Lisbet Jobs keramik finns idag representerad på bland annat Nationalmuseum[4] i Stockholm och Röhsska museet[5] i Göteborg. Keramiken kan också ses i originalinredningen på Tössebageriet på Karlavägen 77 i Stockholm och i trappuppgången på Hantverkargatan 7 i Stockholm. I HSB-huset Fleminggatan 41 har Lisbet Jobs tillsammans med systern Gocken skapat en stor kakelvägg om 600 plattor med inspiration från den svenska floran.

Det allmänt använda uttrycket Jobstryck som från början syftade på mönster formgivna av Lisbet Jobs eller Gocken Jobs har blivit var mans egendom - till den milda grad att det uppfattas som kategorinamn snarare än härrörande till enskilda konstnärskap.

JavaScript seem to be disabled in your browser.

You must have JavaScript enabled in your browser to utilize the functionality of this website.